Bakgrund: Skillnaden mellan Missbruk och beroende är att det tar tid att utveckla ett beroende medan missbruk förknippas med bestämda perioder i livet. Missbruk associeras med risktagande beteende, asocialitet och våldsbrott. Antalet individer med ett läkemedelsmissbruk i Sverige uppskattas till 65 000. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad befintlig forskning beskriver om läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal och hur det påverkar omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar av vetenskaplig karaktär. För artikelsökning användes databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal förekom och vissa substanser användes mer frekvent än andra. Särskilda riskfaktorer identifierades, så som lättillgänglighet till läkemedel.

Denna uppsats handlar om människor som levt med Missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svängom (direkt översatt från engelskans ?make the turn?) som är ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstå varför människor hamnar i beroende. Med hjälp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lärande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjälp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar på att ökad förståelse för människor med beroende kan tänkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Över 400 000 personer i Sverige lever med ett beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel. Samtidigt som några behandlingshem riktar sig till enbart kvinnor eller män, arbetar andra med bägge. Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv ta reda på hur behandlingspersonalen uppfattar skillnader i missbruk beroende på könstillhörighet samt vilka problemområden som kan framkomma i behandlingen beroende på behandlingshemmets könsinriktning. Hur personalen gör kön i berättelser om klienter och behandling är en av frågeställningarna i studien. Detta är en kvalitativ studie där åtta intervjuer med behandlingspersonal från sex olika behandlingshem har genomförts.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med Missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med Missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen.Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion ligger i topp tio av faktorer som kan orsaka olika former av funktionsnedsättning och på tredje plats av påverkbara dödsorsaker. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor var negativt inställda till att vårda personer med ett missbruk/beroende och att patienterna som upplevt ett dåligt bemötande löper en större risk att inte fullfölja sin medicinska behandling. Forskningen visade också att det finns vårdpersonal som är positivt inställd till personer med ett missbruk/beroende. Syfte: Att undersöka hur personer med ett alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta när det sökt vård inom somatiken. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie baserad på nio intervjuer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Alla informanter hade upplevt bra bemötande men det fanns även de som hade upplevt ett dåligt bemötande när de sökt vård. Faktorer som påverkade bemötandet var journalanteckningar från beroendecentrum, hur ens eget beteende var, sjuksköterskans personliga inställning till personer med ett missbruk/beroende, om vården söktes under påverkan eller i nyktert tillstånd..

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal. Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys.

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, ADHD, förekommer hos ca 3-5% av barn i skolåldern och ca 2,5% hos vuxna. Forskning har visat på att personer med ADHD löper en större risk att hamna i drogmissbruk och ungefär 20?35% av de som har något missbruksproblem har ADHD. Syftet i detta examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka om medicinsk behandling är en bra behandlingsmetod för individer med ADHD och missbruksproblematik. Resultaten visar att ADHD-symptomen minskar.

SammanfattningForskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer ipersonens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inomområdet.

Denna undersökning är en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete på Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig på ämnet sexberoende som idag är ett fenomen som inte används i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sätta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingå i samma diskurs.För att kunna sätta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag är i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberättelser har varit grunden för att förstå fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har använts för att förstå hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk då det tvångsmässiga beteendet är av liknande karaktär. Genom att använda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvärdering med syfte att kartlägga patienters upplevelse av bemötande från beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts på uppdrag av verksamheten. Syftet är att jämföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundläggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns någon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). Utvärderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.